onsdag, maj 02, 2007

Jag hörde ett par på bussen när jag var på väg hem i kväll, dom såg ut som vilket par som hellst. Dom såg bra ut och satt och höll om varandra. När jag satte mig framför dom så hörde jag hur han berättade hur bussen körde, han berättade kännslosamt om hur miljön som bussen åkte för såg ut. Jag förstod inte vad han höll på med. efter ett tag hörde jag hur hon sa till honom att han kunde sluta om han skämmdes. Han sa att han inte skämmdes, och nu när hon inte längre kunde se så skulle han vara hennes ögon. Det vart tyst bakom mig i några sekunde och jag hörde hur hon snyftade och hur jackan drogs mot sig själv förmoderligen för att torka bort tårana. Efter ett tag så hörde jag hur hon mellan två snyftningar sa; Jag älskar dig, du är allt jag har kvar som betyder något. Jag gick av bussen, jag brydde mig inte ens om att sätta på mp3 spelaren när jag gick igenom lunden på väg hem.

På något sätt så var det bara lite ensammare när jag kom hem.

posted by Sebastian kellgren. @ 5/02/2007 10:50:00 em